Boost by FCR
  • HEM
  • ANMÄLAN
  • ARBETSSÖKANDE
    • EXTRA RESURSER
    • VANLIGA FRÅGOR
  • FÖRETAG
  • OM
    • MEDLEMSKAP
    • SÅ HÄR JOBBAR VI
    • VÅR STORY
    • BOOST I SIFFROR
    • ANDRA VERKSAMHETER >
      • NEXT BY FC ROSENGÅRD
      • KICK OFF BY FC ROSENGÅRD
      • UPPSÖKANDE VERKSAMHET
      • START BY FC ROSENGÅRD
      • HÄLSAN I FOKUS
    • I MEDIA
    • DATASKYDD
  • KONTAKT

Om jämlikhetsarbetet på Boost by FCR

På Boost by FC Rosengård arbetar vi för att ungdomar som stått utanför arbetsmarknaden helt eller delvis en längre tid ska komma in på arbetsmarknaden antingen genom utbildning, praktik eller direkt genom anställning. Många av de ungdomar som kommer till Boost by FCR känner sig ofta osäkra över vad de vill arbeta med vilket delvis kan bero på att de känner stress och oro över att behöva välja och ta beslut om sin framtid, men också på grund av att de helt enkelt inte vet vilka utbildningar och yrken som finns att välja mellan. I vägledningen som ges deltagare i Boost arbetar vi inte minst för att visa på hela arbetsmarknadens möjligheter i syfte att hjälpa deltagarna hitta ett yrke de vill arbeta med.

Som en del i jämställdhetsarbetet på Boost arbetar vi för att tjejer och killar som kommer till oss inte ska känna sig begränsade av normer som dikterar vad tjejer och killar kan och bör jobba med. Om vi kan utmana och bryta dessa normer om vad som anses vara kvinnligt och manligt arbete blir valmöjligheterna på arbetsmarknaden fler för våra deltagare och därmed ökar också deras chanser att hitta en passande utbildning eller ett jobb.

I ett längre perspektiv gynnar en mindre könssegregerad arbetsmarknad även arbetsgivare. När både kvinnor och män i lika stor utsträckning arbetar i samma branscher växer rekryteringsbasen till att omfatta en grupp som speglar hela befolkningen istället för bara halva. När detta sker blir det enklare för arbetsgivare att hitta kompetent personal till sin verksamhet eftersom det finns fler arbetssökande att välja mellan.​

Könsstereotypa studie- och yrkesval

Arbetsmarknaden i Sverige är tydligt uppdelad mellan könen. Bland de 30 största yrkeskategorierna är endast tre kvantitativt jämställda, det vill säga att ungefär lika många kvinnor som män arbetar med yrket. Denna snedfördelning begränsar kvinnors och mäns möjligheter på arbetsmarknaden då den tydligt dikterar vad kvinnor respektive män kan och bör arbeta med och därmed begränsar valmöjligheter vad gäller yrke. För arbetsgivare i sin tur blir resultatet av den könssegregerade arbetsmarknaden att det i många fall endast finns ett begränsat urval att rekrytera ifrån. Om endast killar väljer att utbilda sig till elektriker och tjejer till sjuksköterskor blir urvalet mycket mindre än om båda könen hade utbildat sig till elektriker och sjuksköterskor. Ett urval som för många yrken endast reflekterar halva befolkningen, det vill säga antingen kvinnor eller män.

Anledningen till att kvinnor och män arbetar i olika branscher med olika yrken stavas könsmärkning. Detta betyder just att olika branscher och yrken tillskrivs till kvinnor respektive män. Bland yrken som tillskrivs kvinnor återfinns de inom barn- och äldreomsorg medan yrken som tillskrivs män exempelvis är hantverksyrken samt tekniska yrken. Det som styr denna könsmärkning är föreställningar om vad kvinnor och män lämpar sig att arbeta med. Med andra ord kan man säga att det finns uppfattningar om vem som lämpar sig att arbeta med vad utifrån vilket kön en har, kvinnor med vissa jobb och män med andra.
​
Boosts målsättning är att alla deltagare ska känna att de väljer utbildning och yrke utifrån intresse snarare än utifrån kön. Detta kräver att tjejer och killar som deltar i projektet har kunskap om den bredd av yrken som faktiskt finns i samhället. En stor del i detta arbete handlar om att utmana föreställningar och normer om vad tjejer och killar är bra på och vad de därför kan arbeta med. Exempel på aktiviteter är workshops med normkritiskt perspektiv på arbetsmarknaden där fokus ligger på att visa på olika yrken som är könsmässigt snedfördelade för att se vad som egentligen krävs för att arbeta där. På så sätt önskar vi synliggöra att det är ens kompetens som avgör lämplighet för ett jobb, inte ens kön.

Breddat utbud av aktiviteter

Boost erbjuder en mängd olika aktiviteter för deltagare som vill komma in i arbete eller utbildning. När vi undersökt vem som kommer på de olika aktiviteterna har vi emellertid sett att tjejer deltar mer i studierelaterade aktiviteter än killar medan killar deltar mer i hälsorelaterade aktiviteter. Det finns naturligtvis tänkbara anledningar till varför det ser ut så här. Exempelvis är det så att traditionellt kvinnliga yrken generellt kräver högre utbildning och därför deltar fler tjejer inom studiespåret på Boost. För hälsoaktiviteterna kan en anledning vara att de flesta aktiviteter som erbjudits har varit av en typ som tilltalar killar mer än tjejer, exempelvis gymträning, bollsporter och kampsport.
​
Målsättningen på Boost är att alla deltagare oavsett kön ska känna att de kan delta i samtliga aktiviteter. För att uppnå detta mål arbetar vi för att se över workshops i de olika spåren i syfte att de ska vara tilltalande till våra deltagare oavsett kön. Inom aktivitet & hälsa erbjuds i och med projektet Hälsan i fokus en större bredd av aktiviteter som ska tilltala både tjejer och killar. För att undvika att förstärka könsnormer genom de aktiviteter som erbjuds deltagarna arbetar vi också normkritiskt för att locka fler tjejer respektive killar att göra normbrytande val. Exempelvis uppmuntras tjejer att delta i kampsportsaktiviteter och killar i mindfulness och drama.

Stöd till arbetsgivare som eftersträvar mångfald

Många av de arbetsgivare vi på Boost samarbetar med är verksamma inom branscher som är könsmässigt snedfördelade, dvs. de som arbetar där är antingen till största del kvinnor eller män. De allra flesta av de arbetsgivare vi har kontakt med vill emellertid ändra på detta för de vill att alla oavsett kön och kulturell bakgrund ska känna sig välkomna och vilja jobba hos dem.

Andra anledningar till att man som arbetsgivare vill ha större mångfald bland de anställda är att en arbetsplats som bättre speglar befolkningen kan attrahera nya kundgrupper. Undersökningar visar även att arbetsplatser som arbetar för sociala ändamål har högre produktivitet och arbetsmoral. Dessutom väljer de flesta konsumenter den produkt eller tjänst som bidrar till samhällsnytta.
​
Ofta kan det dock vara svårt att som arbetsgivare veta vad man kan göra för att locka underrepresenterade grupper till arbetsplatsen, och sedan vad man bör tänka på för att exempelvis behålla en tjej på en arbetsplats med bara manliga anställda. På Boost erbjuder vi råd och stöd till de arbetsgivare vi samarbetar med gällande just vad de kan göra för att göra sin arbetsplats mer inkluderande och diversifierad.

Frånvaro från arbetsmarknaden kan få konsekvenser 

I workshops och utbildningar tittar vi även på generella skillnader mellan kvinnor och män vad gäller t.ex. löner samt deltids- och heltidsarbete; hur dessa hänger samman med skillnader i föräldrapenning och pensioner, och vad som bidrar till att upprätthålla dessa skillnader. Eftersom Boosts deltagare är i det inledande skedet av ett långt yrkesliv är det viktigt att samtliga deltagare har kunskap om att deras val vad gäller arbete och frånvaro från arbetsmarknaden har påverkan på lön, karriärmöjligheter, samt ersättning vid föräldraledighet, pension och längre sjukdom.

Traditionell uppdelning av obetalt hemarbete såsom hemmets skötsel och omvårdnad av barn får konsekvenser. Kvinnor väljer exempelvis i större utsträckning än män att arbeta deltid med anledning av att stanna hemma och ta hand om mindre barn. Det är viktigt att vara medveten om att längre perioder av deltidsarbete påverkar den ersättning som ges vid sjukdom, arbetslöshet och sedan vid pension. Studier visar även att längre frånvaro från arbete påverkar löneutveckling och karriärmöjligheter vilket i sin tur ytterligare påverkar pensionen negativt.

Vi arbetar för att alla som deltar i projektet ska ha kunskap om vilka konsekvenser könsstereotypa val gällande barnomsorg och obetalt hemarbete kan få för individen. I workshops och gästföreläsningar tar vi upp och diskuterar hur de val vi gör gällande familjeliv hänger ihop med arbete och karriär men också pension.

Vikten av nätverk

I Sverige förmedlas de flesta jobben via kontakter och inte genom traditionell förmedling såsom via Arbetsförmedlingen. När det gäller att komma in och etablera sig på arbetsmarknaden är kontakter ofta än mer värdefulla eftersom en som ung vuxen ofta saknar den arbetslivserfarenhet som krävs för att konkurrera om utannonserade jobb.
​

Eftersom Boosts deltagare är unga och ofta saknar relevant arbetslivserfarenhet blir det än viktigare med kontakter för att få in den berömda foten på arbetsmarknaden. Det vi ser bland våra deltagare är emellertid att de som inte är födda i Sverige eller vars föräldrar invandrat till Sverige, har generellt mindre nätverk än deltagare som har svensk bakgrund. Det kan därför vara svårare för dessa deltagare att hitta ett lämpligt jobb. Därför hjälper vi deltagarna att utvidga sina kontaktnätverk. Det kan vara genom att få deltagarna att tänka på nya sätt kring hur man skapar kontakter och vem som kan vara en kontakt, men också genom olika sätt att kreativt använda sig av sociala medier för att marknadsföra sig själv.

Om Nima Mäki, jämlikhetsstrateg, Boost by FCR

Pol. kand i statsvetenskap och Master i Welfare Policies and Management vid Lunds universitet. 
​
​Handläggare inom Program för Hållbar jämställdhet på Sveriges Kommuner och Landsting hösten 2013 – vintern 2014. Programmet gav stöd och medel till kommuner, landsting, regioner och privata företag att utveckla sitt jämställdhetsarbete inom en rad olika verksamhetsområden.

Arbetade våren 2014 på stadsbyggnadskontoret i Malmö stad med att göra en utredning gällande stadens förutsättningar att uppfylla målen i deras utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering.
​
Administratör i ett nordiskt jämställdhetsprojekt initierat och drivet av de nordiska kommunförbunden mellan vintern 2014 och sommaren 2015. Projektet Gender Mainstreaming at Local Level syftade till att utbyta erfarenheter om hur kommuner i de nordiska länderna arbetat med jämställdhetsintegrering. 

Konsultuppdrag för SKL:s räkning inom projektet Fler män i förskolan under vintern 2014-2015. Projektet avsåg att sprida kunskap om metoder för att få in fler män i förskolan i syfte att bredda kompetensförsörjningsbasen.

Picture
​

Driven av Skapa din egen unika webbplats med anpassningsbara mallar.